"Det finns goda människor där ute. Punkt!"

Det femte programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound - Afroamerikaner och klassisk musik. Medverkar gör solocellisten Tahirah Wittington och tonsättare James Lee.

Tahirah Whittington doktorerade nyligen i klassiskt cellospel. Hennes far var jazzsaxofonist och turnerade med Duke Ellington. Modern spelade klassiskt piano. Tahirah spelar cello i teaterstycket Romeo och Julia på Broadway och är medlem i Ritz Chamber Players, med namn efter kulturhuset The Ritz Teater & LaVilla Museum i Jacksonville, Florida. Mellan 1861 och 1887 var LaVilla en självständig och kulturellt mångfaldig kommun där afroamerikaner hade centrala positioner. LaVilla kallades Söderns Harlem. Ritz Chamber Players är både en plattform och en tillflyktsort för afroamerikanska och afrikanska musiker, dirigenter och tonsättare i diasporan som där får utöva sin konst på en hög, professionell nivå. - Mina vänner och kollegor har drabbats av rasistiska fördomar men själv har jag förskonats. Så det finns goda människor där ute. Punkt! Men det är en lång resa, det är det, säger Tahirah Wittington. Tonsättaren James Lee hörde varken jazz- eller gospelmusik eftersom han växte upp i ett religiöst hem, bland sjundedagsadventister. Detroit Symfoniorkester spelade in hans musikstycke A Different Soldier’s Tale som gestaltar hans farfars och andra afroamerikanska soldaters kamp för att överleva nazisternas exekutionspatruller under andra världskriget i Europa. - Ett problem idag är att symfoniorkestrarna i USA endast spelar musik av afroamerikanska tonsättare under ”Black History Month”, alltså februari. Orkestrarna borde anpassa sig till vår tid och spegla den mångfald av musik som finns idag genom att spela fler nutida verk av afroamerikaner, latinamerikaner och kvinnor. Orkestrarna behöver tvätta bort den vördnadsfulla och elitistiska aura som idag omgärdar den klassiska musiken, anser James Lee. För manus, regi och produktion står Birgitta Tollan.