Musik, bipolaritet, dystopi

Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med detta om. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en tv-sänd konsert med popgruppen Police. Upplevelsen förändrade hans liv. - Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt. Programmet sändes första gången i november 2009.

– Jag spelar saxofon – därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt! Den internationellt uppmärksammade tonsättaren Karin Rehnqvist har haft perioder av nedstämdhet. – Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon. – Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet. – När utrikesminister Anna Lindh mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk Ljus av ljus, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen. Tonsättaren Jonas Bohlin är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman. – Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd. – Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin. Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna Brian Wilson i Beach Boys och Sting i Police. Manus och produktion: Birgitta Tollan.